löRdag
Idag vaknade jag halv åtta och tänkte i helvete heller. Knep ihop ögonen, sov 10 minuter och upprepade sedan proceduren. Igen och igen och igen och ända till halv nio då någon knackade våldsamt på min dörr och ryckte i handtaget. Stapplade upp ur sängen och öppnade. Sonen meddelade att det var frukost. Jag sa nej tack och gick tillbaka till min säng. Lyckades sova till halv tio sen.
Hur deppigt är det inte att när man väl har sovmorgon som man ser fram emot hela veckan så vaknar man?
Det får mig att tänka på döden. Ja, faktiskt.
Ni vet i filmer när familjen har samlats vid sjukbädden för att ta farväl. De utbyter kärleksord, och sen blundar den sjuke och dör. Hur ofta tror ni att det är sådär egentligen? Att man kan dö när det passar? Hade det varit jag så hade det säkerligen gått en vecka ytterliggare därefter och sen hade jag dött när jag satt på toaletten.
Kommentarer
Postat av: Caroline
Fin blogg :)<3
Postat av: Lisa ♥
Vilken fin blogg!
Jag har just nu "Dagens fråga" uppe på blogen, och det skulle vara jättesnällt om du kunde svara på den.
Här kommer länken till inlägget: http://lisahk.blogg.se/2010/august/dagens-fraga.html#comment
Kram!
Postat av: linn1
nämen o vilken härlig blogg! <3
Trackback