ingenspeciellen

Jag har en känsla av att leva i lera, typ. För att jag är så seg alltså. Jag kan fastna med blicken och bara glo i några minuter innan jag sakta återvänder till medvetet tillstånd. Då förflyttar jag mig ytterst långsamt till nästa position och stirrar därifrån en stund.

För att få bukt med detta så måste jag duscha. Men innan jag får duscha måste jag gå på promenad. Och om ni läste stycket ovan så förstår ni nog hur stort steget ur raggsockorna och ner i gympaskorna är.

... Dessutom snöar det ju ute. Motivationen ligger inte riktigt på topp alltså.