ingenspeciellen

Vilket busväder.

... Eller va? Jag är ju inte 42-årig tvåbarnsmor med "tuff och fräck" frisyr.

Så jag säger: vilket fittväder.

... Fast ne. Jag är ju inte den som tar könsord i min mun heller.

Så enligt mig är det ett skitväder. Lagom hårt, lagom mjukt. Ett lagom substantiv för detta bibliska regn.



Just nu hör jag hur Hannes och en kompis spelar både Jean (Shan?) Banan och Jan Banan. Musikutbudet för 11-åriga pöjkar är ju verkligen inget att hurra för. Fast egentligen borde jag vara glad så länge det inte är den där Volvolåten som spelas. Det är nog den allra värsta.
Nu har de övergått till klipp på youtube:
  
"Kolla här. Dom är asgrymma. Erkänn grymt. Det är inte fejkat. Erkänn grymt. Erkänn dom är så grymma."


Igår hade Hannes och pappa en konversation rörande ordet "ofta". Lagom till att jag har växt ifrån det uttrycket så använder Hannes det _hela_ tiden. Han skulle kunna genomföra en hel dag enbart med orden "ofta", "erkänn" och "as". När jag hör honom yttra dessa ord, alltid dessutom med ett oerhört slappt och "I don't give a fuck"-uttal, då blir det facepalm för min del. Don't start me angående mina känslor för ord, språk och hur man uttrycker sig.