har haft samma uttryck i ansiktet sen jag vaknade
Jag blev visslad på innan. Inte visslad på för att jag var attraktiv. Nej, visslad på för att det var mat. Som en hund. Kändes skitdumt. Vägrade acceptera att det verkligen var på det viset, så jag väntade tills någon kom och hämtade mig personligen.
Väldigt segt här på helgerna. Vardagarna går stört fort, helgerna äckligt långsamt. Undrar vad kompissssarna hemma gör medan jag går och lägger mig 23 en lördagskväll för att jag är helt förbi av trötthet. Längtar efter att gå på stan, klä upp mig, föra intressanta samtal, umgås.
1 månad och 3 dagar kvar tills jag träffar vissa väl valda personer i Köpenhamn för att under två dagar göra det, alltså det jag nyss skrev. Tänker på de två dagarna hela tiden typ. Ser VERKLIGEN fram emot att vara tonåring i storstad.
För just nu, nu suger det att vara tonåring mitt i ödelandet.
Kommentarer
Trackback
