tvångstankar
Inne i mitt rum är det alltså kallt. Jag fryser som en babykänguru utan kängurupung. Särskilt på morgonen runt klockan kvart i sju när det är dags att stiga upp. Jag sover med långbyxor, långärmat och strumper.
Mm men varför inte sätta på elementen då?
Det går faktiskt inte, för jag har tvångstankar.
Jag tänker såhär: Om jag sätter på elementen nu, hur ska jag då göra när det blir riktigt kallt?
Och såhär: När jag ligger i en soffa och tänker fy vad skönt! så blir jag genast lite orolig, för om jag ligger skönt då, hur ska jag då ligga när jag vill ligga riktigt skönt?
Och såhär: När man har lite svårt för att höra ljudet från datorn, så vill jag inte gärna utnyttja hela ljudkapaciteten. För, när man vill ha riktigt högt ljud, hur ska man göra då?
Vet inte riktigt om mitt problem framgår, men jag lovar att detta inte är överdrift.
En annan tvångstanke jag har är "Sista Tuggan". Den går ut på att sista tuggan måste bli perfekt. Typ om man äter middag, så planerar jag i förväg så att den sista tuggan ska bli en perfekt kombo mellan alla delar på tallriken. Eller om jag äter en kaka, så är jag noga med att efter sista tuggan så ska det finnas en exakt proportionerlig mängd mjölk kvar i mitt glas. Tre klunkar ungefär brukar vara lagom. Då kan det hända att jag innan sista tuggan måste hälla i mig nästan hela glaset, bara för att få den där exakta mängden efter sista tuggan.
Det här är, 10 fingrar på Bibeln, inte heller överdrift.
