angående knät då
Okej. Låt oss ta det från början.
1. En sjukgymnast vi känner kände på knät och sa att jag behövde en ortopeds öga.
2. Vi fick tid hos jourhavande distriktsläkare igår klockan 18.15. Hon kände på benet och sa åt oss att vänta på tid till röntgen.
3. Mitt ben går inte att böja = när jag sitter i väntrummet är mitt ben riktat rätt ut i korridoren likt ett klassiskt fälleben. Jag säger till mamma "Om någon snubblar på min fot nu kommer jag dö av smärta". En minut senare kommer en sjuksköterska gåendes i korridoren (inte för att anmärka på vikten hennes, men säg såhär: hade våningen under haft kristallkronor i taket så hade ett taktfast klirr hörts från dem). Jag och mamma ser som i slow motion hur hon närmar sig mitt fälleben. Hon nuddar min fot. Precis på håret nuddar hon den så ingen smärta från min sida men herregud alltså, hade hon gjort en 2 mm mer grov snubbling så hade mitt ben vridits och knät vridits och jag hade vridit mig i smärta.
4. Vi får tid till röntgen. Samma kvinna som ovan kör fram en rullstol. Jag ba "hahahahahahah". Mitt ben går fortfarande inte böja så när vi kör iväg släpar min skosula i marken. Sjuksköterskan säger "Åmeh, lite kan du väl böja benet?!" och ungefär då blir jag förbannad på henne och ba "NEJ, JAG KAN INTE BÖJA BENET ALLS." sedan rullar jag iväg i en högst värdig sorti.
5. Jag blir röntgad. Har aldrig gjort det förut, det var kul! Hade dock velat se bilderna men fick inte det.
6. Vi rullar vidare till akuten. Jag och mamma tar en kopp kaffe i väntrummet.
7. Jag går på toa. När jag kommer ut sitter det jordens vackraste människa bredvid mamma. Han har gröna kläder och presenterar sig som ortopeden. Han berättar att det är ont om plats så vi tar snacket i väntrummet. "Hihihihihihihi okej" säger jag och mamma. Alltså ni förstår inte hur snygg han var.
8. Han kom fram till att jag har överböjliga leder, "8 kriterier av 10 passar in på dig". Han kunde inte undersöka mitt knä där och då för det skulle göra alldeles för ont. Och eftersom jag är skriven i Kalmar kommer den undersökningen göras där om 2-3 veckor.
9. Iallafall. Överböjliga leder + en högt placerad knäskål medför ett ostabilt knä så troligen var det en styck knäskål som tog ett skutt åt fel håll. Nu ska jag gå med kryckor tills det känns okej igen.
10. Frågor på det?
11. Alltså läkaren. Han var så snygg. Höll på att dö när han skakade hand med mig i ett så jävulskt handfast grepp säkert 15 sekunder. Satt där i rullstolen och ba *.*
1. En sjukgymnast vi känner kände på knät och sa att jag behövde en ortopeds öga.
2. Vi fick tid hos jourhavande distriktsläkare igår klockan 18.15. Hon kände på benet och sa åt oss att vänta på tid till röntgen.
3. Mitt ben går inte att böja = när jag sitter i väntrummet är mitt ben riktat rätt ut i korridoren likt ett klassiskt fälleben. Jag säger till mamma "Om någon snubblar på min fot nu kommer jag dö av smärta". En minut senare kommer en sjuksköterska gåendes i korridoren (inte för att anmärka på vikten hennes, men säg såhär: hade våningen under haft kristallkronor i taket så hade ett taktfast klirr hörts från dem). Jag och mamma ser som i slow motion hur hon närmar sig mitt fälleben. Hon nuddar min fot. Precis på håret nuddar hon den så ingen smärta från min sida men herregud alltså, hade hon gjort en 2 mm mer grov snubbling så hade mitt ben vridits och knät vridits och jag hade vridit mig i smärta.
4. Vi får tid till röntgen. Samma kvinna som ovan kör fram en rullstol. Jag ba "hahahahahahah". Mitt ben går fortfarande inte böja så när vi kör iväg släpar min skosula i marken. Sjuksköterskan säger "Åmeh, lite kan du väl böja benet?!" och ungefär då blir jag förbannad på henne och ba "NEJ, JAG KAN INTE BÖJA BENET ALLS." sedan rullar jag iväg i en högst värdig sorti.
5. Jag blir röntgad. Har aldrig gjort det förut, det var kul! Hade dock velat se bilderna men fick inte det.
6. Vi rullar vidare till akuten. Jag och mamma tar en kopp kaffe i väntrummet.
7. Jag går på toa. När jag kommer ut sitter det jordens vackraste människa bredvid mamma. Han har gröna kläder och presenterar sig som ortopeden. Han berättar att det är ont om plats så vi tar snacket i väntrummet. "Hihihihihihihi okej" säger jag och mamma. Alltså ni förstår inte hur snygg han var.
8. Han kom fram till att jag har överböjliga leder, "8 kriterier av 10 passar in på dig". Han kunde inte undersöka mitt knä där och då för det skulle göra alldeles för ont. Och eftersom jag är skriven i Kalmar kommer den undersökningen göras där om 2-3 veckor.
9. Iallafall. Överböjliga leder + en högt placerad knäskål medför ett ostabilt knä så troligen var det en styck knäskål som tog ett skutt åt fel håll. Nu ska jag gå med kryckor tills det känns okej igen.
10. Frågor på det?
11. Alltså läkaren. Han var så snygg. Höll på att dö när han skakade hand med mig i ett så jävulskt handfast grepp säkert 15 sekunder. Satt där i rullstolen och ba *.*
Kommentarer
Trackback