ingenspeciellen

Det här med att jobba på sin gamla skola är ju ändå extremt tillfredsställande.

Att sitta i personalrummet till exempel. Ta del av onsdagsfikat. Lägga upp fötterna på bordet (har bara gjort det en gång under cirka 5 sekunder när jag var ensam därinne). Gå på personaltoan.

Att återskapa gamla relationer och lämna ett korrekt intrryck av sig själv. När man ser tjejerna i tioårsåldern som går på skolan blir jag generad, var jag sån?! JA, självklart var jag sån. Gympaskor i snöslask, tykig mot lärare och så sjukt lam. Vad skönt det är då att träffa alla lärare igen och visa upp hur mogen och klok jag är nu. Ställa allt till rätta.

Men det som är bäst av allt har vi här:



ATT HA EN NYCKEL! WOW! Alltså på riktigt WOW den känslan är så jävulskt fulländad. Från zero axcess till all axcess, det är en riktig egoboost.
Att gå runt med en nyckel på onsdagseftermiddagar när jag stängt fritids och är ensam i hela byggnaden, SÅ SKÖNT.



Dock att det enda jag gör är att bära in en pärlplatta i personalrummet. Men känslan ändå av mina möjligheter. Den är värd.