ett extremt dygn
I går var en mycket lustig dag.
För det första hade jag festat från 15 till 03 dagen innan - det kan ni ha i åtanke genom hela inlägget.
Så vaknade jag av telefonsamtal vid 10:45. Steg upp och åt frukost. Kände i hela kroppen att jävlar i mig alltså, någon e sliten.
Dagen gick, jag hängde på mitt rum, vaggade mig i sängen, smög till toaletten och så vidare. Framåt 17 tog jag mig i kragen och gled ned till ICA. Vilade tre gånger på vägen och höll på att svimma vid grönsaksdisken.
Åt sju gaffellast till middag. Ungefär här tänker man ju att bakfyllan borde gått över - men nej.
Från att jag lade mig slutgiltigt i min säng klockan 22 hade jag inte en smärtfri stund fram till 03. Seriöst! Det var som om årets influensa intagit min kropp och jag hade ont överjävlaallt. Kunde omöjligen somna på grund av positionsbyte var tredje minut.
Grät nästan då jag insåg att jag säkerligen skulle ligga i feberkoma de kommande dagarna och missa kursintroduktionen.
Vaknade sedan 08:07 av att telefonen ringde. Dock för tidigt för mig så jag svarade inte. Fick senare veta att det var min föreläsare som ringde för att meddela att föreläsningen hade börjat vid 8.... .. .... ........ ok.
Då tänkte jag i alla fall fuck my life och så somnade jag om igen. Vaknade sedan vid 10:30 och var frisk.
Frisk men genomsvettig deluxe edition. Så att jag sprang ur sängen, välte ned kuddar och drog med mig täcket. Stod och flåsade över handfatet med ångesten bultande i kroppen. Missade föreläsningen. Jävel. JÄVEL. Jag som inte ens var sjuk. Fast jag var helt sjukt sjuk i natt?! Och jag har bara sovit till och från i några timmar?!
Men missade föreläsningen. JÄVEL. Var såhääär nära att ta biken till skolan för att närvara den sista timmen men det hade väl knappast varit normalt.
I stället satte jag mig på balkongen och schtekte. Är illröd nu. Fin! Min kropp trivs som bäst bränd tror jag eftersom den alltid blir det!
För det första hade jag festat från 15 till 03 dagen innan - det kan ni ha i åtanke genom hela inlägget.
Så vaknade jag av telefonsamtal vid 10:45. Steg upp och åt frukost. Kände i hela kroppen att jävlar i mig alltså, någon e sliten.
Dagen gick, jag hängde på mitt rum, vaggade mig i sängen, smög till toaletten och så vidare. Framåt 17 tog jag mig i kragen och gled ned till ICA. Vilade tre gånger på vägen och höll på att svimma vid grönsaksdisken.
Åt sju gaffellast till middag. Ungefär här tänker man ju att bakfyllan borde gått över - men nej.
Från att jag lade mig slutgiltigt i min säng klockan 22 hade jag inte en smärtfri stund fram till 03. Seriöst! Det var som om årets influensa intagit min kropp och jag hade ont överjävlaallt. Kunde omöjligen somna på grund av positionsbyte var tredje minut.
Grät nästan då jag insåg att jag säkerligen skulle ligga i feberkoma de kommande dagarna och missa kursintroduktionen.
Vaknade sedan 08:07 av att telefonen ringde. Dock för tidigt för mig så jag svarade inte. Fick senare veta att det var min föreläsare som ringde för att meddela att föreläsningen hade börjat vid 8.... .. .... ........ ok.
Då tänkte jag i alla fall fuck my life och så somnade jag om igen. Vaknade sedan vid 10:30 och var frisk.
Frisk men genomsvettig deluxe edition. Så att jag sprang ur sängen, välte ned kuddar och drog med mig täcket. Stod och flåsade över handfatet med ångesten bultande i kroppen. Missade föreläsningen. Jävel. JÄVEL. Jag som inte ens var sjuk. Fast jag var helt sjukt sjuk i natt?! Och jag har bara sovit till och från i några timmar?!
Men missade föreläsningen. JÄVEL. Var såhääär nära att ta biken till skolan för att närvara den sista timmen men det hade väl knappast varit normalt.
I stället satte jag mig på balkongen och schtekte. Är illröd nu. Fin! Min kropp trivs som bäst bränd tror jag eftersom den alltid blir det!
Kommentarer
Postat av: Elin Ternander
Jag gillar tugget!
Trackback
