ingenspeciellen

Nu är det slut med ingenspeciellen. Jag har blivit speciell ba.

Näemen jag vill inte vara på blogg.se mer, känns lite för mycket ***13 år och gravid*** för mig.

Så uppdatera era minnen, associationer, bloglovin's, favoriter eller vad ni nu håller på med till detta i stället ---> http://ellenlindahl.tumblr.com/

Okej. Det var allt. Hejdå för alltid.

Skulle skriva en grej om en grej. Det var i stan och min cykel står vid stationen så jag skulle ta bussen dit. Missade den optimala med två minuter. Satte mig i kuren och tänkte på livet. När jag var klar med grejen skulle jag köpa med kinesmat innan cykelfärd hem.

 

Kollade twitter och hittade en bild från grejen jag skulle på. Det enda som syntes var gråa hår och regnjackor. Vafan, vår målgrupp som ligger mellan 18-30 skulle inte bli glad. Kvar på bänken, lade pannan i djupa veck.

 

Från ingenstans hördes så sirener av alla dess slag. Först kommer brandbil, sedan ambulans, brandbil, brandbil, polis. Två av tre kör upp på min gata, de andra på tvärgatan. Kall kåre.

 

Med kameran runt halsen och lillblocket i näven gick jag genom parken till bostadsområdet. Vid ett grannhus hade fordonen flockat sig och det var också allt som syntes.

 

Så där stod jag, journalisten i epicentrum.

 

 

Jag gick förbi och fortsatte mot mitt hus. Aldrig i hela mitt liv att jag tänker dokumentera andras olycka, om det inte för något gott med sig. Den människan jag är nu kan inte stå för sådan journalistik. De som "rastade sina hundar" utanför dramat - vad sysslar de med? Vad har de för rätt att glo? Ingen.

 

 

 

 

 

 

 

Och min cykel står kvar i stan och vad ska jag äta i kväll?

 

12-15 juli Göteborgs skärgård

16-17 juli Köpenhamn

19-22 juli Ystad/Lund (bestämde det nu, ni berörda)

25-28 juli Emmaboda

1 augusti Lilla Klubben

20 augusti Big reunion med Radio Shore

27 augusti Nollningsradio

28-29 augusti Köpenhamn

 

Sååå. Mellan 2 och 19 augusti, var goda fyll mina dagar.

 

Hej wzup.

I går såg jag Mange Makers live och det var fan så dåligt alltså.

Bättre efteråt med timmar av danz och havsbad 04:00.

 

I kväll ska jag åka till Borgholm och träffa nästan alla bästisar. Bussen går 19:10 och jag är så jävla nervös?! Ångest i lill-magen typ för jag tror kvällen kommer köra i hop sig pga den framstår som så komplett såhär på förhand.

 

Sådan är man. Noll tilltro till livets goda. Blir glad om jag träffar toaletten när jag sätter mig ned ba.

Några representanter från familjen var alltså här måndag till onsdag. Vi cyklade, solade, badade, bråkade och åt på restaurang.

När de åkte i går lade jag mig raklång på en madrass på golvet och låg där i tre timmar. Inte gjord för värdskap.

 

I dag när jag vaknade vid 10 slog det mig att denna dag har jag två artiklar att skrva sedan är måstena nere på noll. Så tre timmar senare var jag klar med utdragen sovmorgon, frukost och artiklar. Och 20 minuter senare var det nu och jag ba jaha. Vad ska jag göra i dag?

 

 

 

 

 

Vet alltså ej.

 

 

 

 

 

 

I går skulle jag hämta en häst som sedan slet sig. Jag åkte efter i en väldig fart rätt ned i gruset. Landade på en styck underarm och en styck höft.

 

I dag ser armen ut som en svullen köttklubba och höften är bara täckt av illröda rivsår. Dessutom har mitt en lillfinger blanka, röda märken. SÅ FARLIGT KAN DET VA! Säg inte det till era mödrar om ni när en önskan om egen häst.

 

Övriga skador jag åsamkat mig under de 11 år jag varit hästtjej:
- brutet revben (trillade av över hals, landade platt på mage utomhus)

- hjärnskakning och minnesförlust 1 vecka bakåt (jaaaa, av förklarliga anledningar minns jag ej vad som hände men det skedde när jag hoppade terrängbana med min systers ponny)

- stukat lillfinger (blev förbannad när jag trillade av över ett hinder, VÄGRADE släppa tyglarna och lillfingret tog smällen)

- lårkaka (bakhoven rätt på lillåret)

+ alla bett, ömma tår osv osv

 

 

**älska ändå horzesss**