ingenspeciellen

Live just nu:

Jag känner en tönt.
Han heter Hannes, Hannes heter han.
Och han är töntig - töntigast i byn.
Han töntar runt vareviga dag.
Jag vill berätta för er att jag känner en tönt.

(melodi: Boten Anna)

Välte just en blomkruka på Linneas rum så att det blev en jordfläck på golvet som fick mamma att utbrista "Åh gud, vilket jobb".
Är förkyld så att det kliar i hela halsen, gommen, ögonen och öronen. För att inte tala om näsan.
Längst inne i min kropp är det dessutom ett litet gäng som håller på att sätta upp sitt tält för en bosättning, gänget är Familjen Feber.
Det blåser så att vår soptunna har vält.



OM ETT DYGN HAR VI LANDAT I LONDON.

FÄRDIG MED HEMTENTAN! NU: PACKA TILL LONDON!

Alrighty then.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Blrjade studera på en SeRiöS** nivå.

Har du några nyårslöften?
Inför 2011 hade jag: Nå med handflatorna till golvet [X] Tjäna pengar och spendera pengar [X] Bli nöjd [X]
Inför 2011 har jag än så länge: Intala mig själv att livet är BRA varje gång jag går utanför dörren. Tror det blir lättare då. [ ]

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej. Såvida Bulten (katten) inte har någon utomäktenskaplig kull någonstans. Eller såvida Lina inte födde en thaibebis när hon var borta så himla länge i våras.

Vilka länder besökte du?
UNITED KINGD'M (åker dit på fredag igen för alla eders info)

Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
AA typ third row på Coldplay 28 juni. Eller skolstarten 22 augusti. 

Vad var din största framgång 2011?
Bered er på skryt: Att det går så JÄVLA bra för mig i skolan, att jag lyckats lära känna mig själv så pass väl att jag valde 100% rätt.

Största misstaget?
Alla de 363 dagar som inte blev minnesvärda. Jag ba måste carpe diem mer nästa år.

Bästa köpet?
Alltid senaste köpet! aka denna tröja:

 

Vad spenderade du mest pengar på?
Mat, bira, kvinnor och weed. Plus hyra och bensin (♥bensinpengar♥)

 

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Trivseln i skolan.

 

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2011?
Alla på Mylo Xyloto, alla Adeles, alla Maggios. Även Party Rock Anthem kanske.

 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Sedan min 13-15-årskris blir det lättare att leva för varje år.

Vad önskar du att du gjort mer?
Carpe diemat. Tränat knämuskulaturen så jag sluppit patella luxationen.

 

Favoritprogram på TV?
Jag har aldrig sett såhär lite TV men okej låt se. ... .... Jo. Jag älskar fan VARJE SEKUND av Uppvärmningen. Alltså programmet som sänds 15 minuter innan Vinterstudion. Slaviskt är ordet, slaviskt.

Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Jag var sjuk vet jag. Spelade kort på kvällen. Åt en äcklig tårta och tog det sjukt hårt. Klen!

 

Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Från dagisfröken till universitetsstudent med journalistisk inriktning. Med andra ord från termobyxor, tights och gravidtunika till jeans, boots, skjorta, stickad tröja och upprullad mössa.


Den bästa nya personen du träffade?
Kan inte säga det. Finns ingen specifik men mitt hjärta har ju blivit helt crowded under hösten alltså!

Håller på med hemtentan. En uppgift är att skapa fem karaktärer till en film. Jag ba sliter som fan. Och visst skulle ni vilja se denna film:

Huvudkaraktären Jonatan. Jonatan går i tvåan på gymnasiet och är en helt vanlig kille, i alla fall när filmen börjar. Jonatan kommer under filmens gång utvecklas från en sluten, cynisk och heterosexuell kille till en lycklig, öppen och homosexuell sådan.
Drivande karaktären Otto. Otto är öppet homosexuell och när han börjar i en ny skola blir han nästa omedelbart förälskad i Jonatan. Övertygad om sin egen älskvärdhet bestämmer han sig för att han och Jonatan ska bli ett par.
Schablonen Simon. Simon är Ottos bästa kompis från förr. Med blonda lockar, rosa tröjor, rena naglar och flickiga gester är han en schablonmässig homosexuell tonårskille.
Skuggan Annika. Annika är Jonatans mamma. Hon jobbar som receptionist på ett stort byggföretag och blir ständigt nedvärderad av sin chef. I takt med Jonatans utveckling kommer hon bryta sig loss från sin destruktiva arbetsplats.
Kontrasten Felix. Felix är i början av filmen Jonatans bäste vän. Felix kommer emellertid ta mer och mer avstånd från Jonatans i takt med att Jonatans finner sitt homosexuella jag. I slutet av filmen kommer Felix och Jonatan inte vara vänner längre.

Gud vad varm jag är har värsta klimakterievallningarna. Ändå har jag tagit av mig tofflorna måste nog gå på toa också brukar lätta lite på tempen om man får ur sig 5 dl varmt kiss i ett slag så att säeg. Måste ta läppsyl också vill inte ha såhär nariga läppar i London. JEEZUS ska till London på fredag hihihihihi åh gud fan fuck att mitt ben fortfarande är invalid..t? Jag vaknade fan inatt med tårar i ögonen för att det gjorde så ont och då låg jag ändå bara stilla. Något har hänt i knävecket som gör att benet smärtar mer än för 10 dagar sedan. FML! Fast ska till London ändå det blir jävligt gött. Ska shoppa LOCO på mellandagsrean där ÅH River Island Primark Topshop Brick Lane och ja ba dööör. *värmevallning* Skulle inte ha druckit kaffet så fort innan min blåsa sprängs fan inom 60 sekunder.

Mamma letar recept till en bjudning.
Mamma - Langos är ju rätt gott.
Ellen - Skojar du eller?
M - Nej? Har du ätit det?
E - Ja! Och SPYTT!
M - Va? Och SPYTT?!
E - Ja! Jag SPYDDE för att det var så fett och äckligt!













(...och för att jag hade druckit brutalt mycket timmarna innan)

(BUT STILL!)

Skriver hemtenta
/upptagen

Jag har varit julbusy i två dygn nu! Kommer fortsätta med det.

Några parenteser bara:

(Jag äter hela min chokladkalender nu, började på den igår)

(Mitt första bidragsår firar jag med att spendera en större summa än någonsin på julklappar)

(Varför i fan sa ingen till mig att mitt flickrum var SÅHÄR fult?! Sitter härinne nu och bara klöks)




Så.

GOD JUL! ♥

Antiklimax! Jag trodde det skulle bli värsta undersökningen hos ortopeden. Böjtest löptest vridtest belastningstest you name IT! Men nä.
20 minuter på en brits medan två (faktiskt) läkare böjde och vred på mina ben.
Ingen diagnos fick jag heller. Bara lösryckta meningar som "större glapp än de flesta", "patella", "det knakar en del" och "på gränsen".
Så ja. Jag kommer få gå till en sjukgymnast för att träna upp musklerna kring knät så att jag får bodybuilderknän - det är vad mina leder kräver. Pansar deluxe!

Annars så har jag hur jävla torra läppar som helst!

Och det är ganska besvärande.

Om töjp en timme kommer mor och Linn1. Innan dess ska jag nog ställa undan vinboxen som står på mitt bord (alltid redo, redo för tappning) med pipen lagom utanför bordskanten.


HEJDÅÅÅ!!1

Åkte ju mycket buss när jag hade kryckorna. Många lustiga situationer där alltså.

Till att börja med: jag ska aldrig mer sätta mig på handikapp-/pensionärsplatsen. Aldrig mer sitta där som ung och frisk. För när man kommer in i bussen, stelbent och smärtad, och ser en blonderad fjortis sitta på den platsen med stirrblick bortanför mig, FAN vad irri man blir då. Den platsen är inte till för henne utan för dem som behöver den och herregud vad man behöver den ibland. Även om man kan sitta på en "liten" plats så är det inte säkert att man hinner längre än till just den platsen innan bussen börjar köra. Och ni kan ju själva prova hur enkelt det är att gå i en mittgång med ett och ett halvt ben eller med två fett darriga sådana. Okej.

Till att fortsätta med: tanter. Gud så gulliga. När man sätter sig bredvid dem på retardplatsen (den från ovanstående stycke) blir det bonding på hög nivå alltså! En eftermiddag satte jag mig bredvid en tant, dock hade jag hörlurar i öronen. Efter någon minut ser jag i ögonvrån hur hon ser uppfordrande på mig. Jag tar ur lurarna.
"Vad sa du?"
"Nej, jag sa ingenting", säger tanten. "Men jag undrar vad det är du har gjort?"
"Jaha. Ja, alltså... Jag har skadat mitt knä lite."
"Jasså?"
"..."
"...?"
"Ja, det har gått ur led."
"Jahaa, ja det har mitt också gjort en gång i tiden! När jag var ung så bla bla bablablabalalaaaablabalba..."
"... Okej..."
"blaablablablbalblaaa och det är ju ganska kallt nu men snön har ju ändå inte kommit än man får vara glad så länge det inte är halt blablablalalaaaaaaaaaaaaaa...."














"...Jag ska av här. Hejdå!!!" sa jag. Vältrade mig upp ur sätet och kryckade ut från bussen.

Jag är en så intressant person.

Det måste iallafall de som hade fest i köket tyckt när jag kom ut nyduschad, rödflammig, glasögd och mjukisbyxad i tron om att jag var ensam hemma i korridoren.


Jag själv ville inte vara just denna person just då.




I morgon ska jag till ortopeden, det blir kul! Kanske kan man få en liten diagnos eller ett litet träningsschema.
Efter det kommer även mamma och Linnea. Det blir kanske också kul. Men mest kul: ortopeden.

I afton ska klassen ha julfest. Paketbyte, julmusik, lekar och sådant. Därför nu denna position och sysselsättning:

Lyssnar på Ella, Frank, Marvin, Elvis, Dean och gänget. Finstämt!

Igår skulle jag köpa julklappar. Därför köpte jag grejer till mig själv för 300 kronor.

Idag skulle jag hem och sova efter skolan. Därför köpte jag fyra julklappar.

Pappa kommer tycka att hans är *jettefiiin*.

Dagens frukost: två polarbröd med ost
Dagens middag: Ungsbakad laxfilé på en bädd av sparris, lök, paprika och potatis. Till detta rostad rödbeta med smält fetaost på. Även en fräsch dressing med keso som bas.


Jag ba älskar livets kontraster.

HEJ JAG HAR ETT PROBLEM. Eller egentligen flera men låt oss fokusera på ett av dem.

Vi har som VG-uppgift över lovet att göra en jämförelse mellan Snabba Cash bokedition och Snabba Cash filmedition. Kul uppgift MEN mitt problem är att jag läst boken 4 ggr och därför inte kan motivera mig att läsa den igen. Samtidigt var det nog ett år sedan sist så jag minns inte allt glasklart.

WHAT TO DO?




anzwer now pliz

Hjelo russian fellows.

I dag har jag haft psykiska problem med mitt knä. Tänk er att jag tidigare var en aktiv person som fick ångest om jag inte var ute i friska luften varje dag och tog en PW varannan. Numer: ligger i min säng och vilar 24 fucking 7. Skriver filmanalys och kollar på Musikhjälpen. Ångestandas i hele magen, känner hur musklerna och konditionen slirar iväg allt längre bort.

JAG VILL MOTIONERA.


Och få julkänsla. Det är ett annat problem i mitt liv just nu. I morgon är det fjärde advent och det enda jag baserar den kunskapen på är almanackans ord. Det är bara en vecka kvar till julafton. Om 1 styck vecka, 7 styck dagar, 168 styck timmar - då är skinkan uttjatad, paketen öppnade, temperaturen i julfirarrummet stekhet och då har troligen familjen Lindahl fullkomligt slukats upp av speldjävulens käftar.

*tillbaka till idag*

I min säng. Ingen julklapp köpt. Ingen julmusik. Inga tända ljus. INGEN JULKÄNSLA. Jag har inte kunnat köa någon julklapp eftersom jag inte kunnat gå redigt på över två veckor. Palla kryckor på kullersten och med shoppingpåsar. Palla va retard.




Åh gud.




Nästa veckas schema:
måndag 19 Sista arbetet på filmanalysen, möte med nya radiostyrelsen, inköp till julfesten
tisdag 20 Seminarium i skolan, JULFEST på kvällen
onsdag 21 Bakis deluxe, städa efter julfesten
torsdag 22 Mamma och Linnea kommer hit, DÅ ska jag köpa julklappar
fredag 23 Hem med mamma och Linnea
lördag 24 .... inget planerat
söndag 25 Traditonsenligt julfirande med mamma släkt

HahahaA.

Såg just att jag hade ett okänt sms i min mobils utkast. Följande text "Basic lathund inför radion". Inte en aning om vad detta betyder.
Kollade då när det skapades. 23:45 i onsdags aka under senaste fylleslaget. Man ba inte undra på!

Utdrag från denna dag:

08:00 alarm går
09:30 stiger upp (skön snooze)
12:00 läser skolbok
13:30 sätter igång med filmanalys
15:00 cyklar till Maxi (samtidigt som alla andra, jävlar vilket party det var därinne, party bland julpyntet, party bland pepparkakorna, party bland mjölken, party bland blockchokladen, imma party and party an party)
16:30 tänder ljus ute i köket och väntar på övriga i korridoren som skrivit tentor och pluggat och haft sig
18:30 äter burritos
19:10 MATKOMA
20:10 sitter i Kalmars sporthall med ett hejalakan viftandes framför mig
21:10 KAFFE NU
23:30 storbölar till känslosam film

00:39 håller på att spränga min egen mage, MÅSTE VERKLIGEN GÅ PÅ TOA MOMENTO

Amen tjenare.

Idag är det 16 december. På min gamla gymnasieskola är det julspex ikväll. På (den enda) krogen hemma är det imorgon Hemvändarkväll. Det är 1 vecka och 1 dag kvar till julaftiz. På varje öppen yta här i staden råder julgransförsäljning.

Och så jag då.

Jag har inte haft en julkänsla. Inte ätit någon chokladkalender. Inte hunnit titta på julkalendern. Inte KÖPT EN ENDA JULKLAPP. Jeeezus alltså börjar känna stress nu.

Allt är kryckornas fel, ty det är kullersten i centrum och jag ba orkar inte krycka på så pass ojämn yta.





Så därför tänkte jag höra av mig till Kalmar Läns Landsting i eftermiddag. Borde inte vara helt omöjligt för dem att hyra ut en permobil en vecka.

Hörz zen.

Hej ärade.

Det gick bra utan kryckor igår. Fast det blev kyryckor idag, föga förvånande. Den 22 december ska jag träffa en styck ortoped här i Kalmar.

Jaha. Ikväll sände jag mitt sista radioprogram med denna grupp. En viss webmazter har nämligen blivit musikansvarig för kanalen!!!! Så jag ba ska sända Heta Listan nästa år, som en trackslista eller digilista, ni fattar. Det känns jävligt kul.

Nu ska jag läsa bok om manusförfattande.

Hejdå ärade.

Inatt vaknade jag med ett ryck vid obestämd tid. Med fladdrande ångesthjärta nere i magen och uppspärrade ögon.

"Hur är det möjligt att det fanns 5000 på mitt konto igår när jag tog ut pengar?"

"JÄ-VEL, jag har glömt betala hyran. Nu är det kört. Nu är det slut, slut på JOM, slut på Kalmar. Prick i registret och krämpor resten av livet."

Somnade om.

Loggade nu i vaket tillstånd in på Kalmarhem. Ser att hyran var betald. Lättnaden där och då, PRICELESS!




Och prisa gud för skatteåterbäring.

JAG BOKADE JUST COLDPLAY! 28 AUGUSTI I KÖPENHAMN! KÄNNER FÖR ATT SKRIVA MED VERSALER RESTEN AV MITT LIV.

HEJDÅ.

PS. SKA CYKLA TILL SKOLAN IDAG, KOMMER GÅ ILLA, MEN MÅSTE TY DET ÄR RADIOGALA IKVÄLL = ORKAR INTE TA NATTBUSS HEM?!

MEN RÖVIIIIZ DÅ. Skulle cykla 3 minuter lång cykeltur till närmsta affär och sedan hem igen. Nu: kan ej gå töjp. Så himla störigt att detta knä är så äckligt envist och ba ger igen för 19 så gott som smärtfria år (alltså mitt hittils levda liv).

Jag stör mig som fan på att ta bussen överallt, på att inte kunna sitta ned i mer än en timme, på att inte kunna åka hem till kompisar, på att inte kunna gå på stan. HAR INTE KÖPT EN ENDA JULKLAPP ÄNNU FÖR JAG PALLAR INTE KRYCKOR PÅ KULLERSTEN?!


Kan ni inte bara köpa ut en permobil till mig?

HEEEEEEEEEEEEJ!!!!!!!!!!!

IGÅR HADE VI SPELKVÄLL OCH NÄR VI SPELADE ALFAPET LADE JAG ETT ORD VÄRT 90 POÄNG! Ungefär då kan man säga att jag vann det spelet. Övriga tyckte det var mycket roande.

Inte riktigt.

... Nu gick någons billarm utanför mitt fönster. Bra högt ljud ändå.


HEJDÅÅÅÅ

Nej Lina. Tror bestämt det var en viss annan person som var slående lik en groda på en speciell bild?

Ledtråd: Clinique ansiktstvätt

Vet ni varför jag inte bloggar? För att my mind is all knä knä knä knä varvat med hemlängtan. Och hur kul läsning är det på en skala?

Idag måste jag dock skriva om mitt knä ändå för läget är extraordinärt. Jag valde att bege mig till skolan utan kryckor idag, kände mig oövervinnerlig på morgonen.

Efter en timme i skolan fick jag kramp i högerbenet. Från knävecket och nedåt. Ni vet kramp, riktig överjävlig kramp. Troligen felbelastning på grund av haltandet som slutligen ger resultat. Denna kramp har snart suttit i i sex timmar.


HIPP HURRA.




MEEEN om 40 minuter får jag besök av Liniz och Vanjz0r.

När jag var hemma glömmde jag mitt smink i all kryckhast. I sminkskåpet i Kalmar stod en sommarfoundation och en mascara som var slut för 3 månader sedan. I dag köpte jag en ögonbrynspenna. Komplett again.


Vad jag dock kom ihåg att packa ned var en kräm för hårvolym som jag hittade på Linneas rum.

Den krämen satte sina spår.

AA och förresten! Den snygge läkaren, tror ni inte att även han snubblade på mitt stela ben? Jodå, ganska grovt dessutom. Tur att jag är lagd åt det hållet att jag skrattar när det gör skitont, annars hade jag börjat gråta där och då.

Överhuvudtaget hade jag skitkul igår eftersom jag skrattade varje gång det gjorde ont. Och det var skitkul att vara på sjukhus.

En annan komisk grej som hände var att mammas ena nagelband började blöda när hon tog på mig min ena strumpa. Vi såg oss då omkring och utbrast sedan unisont "Inga plåster - TYPISKT sjukhus!"

Okej. Låt oss ta det från början.

1. En sjukgymnast vi känner kände på knät och sa att jag behövde en ortopeds öga.

2. Vi fick tid hos jourhavande distriktsläkare igår klockan 18.15. Hon kände på benet och sa åt oss att vänta på tid till röntgen.

3. Mitt ben går inte att böja = när jag sitter i väntrummet är mitt ben riktat rätt ut i korridoren likt ett klassiskt fälleben. Jag säger till mamma "Om någon snubblar på min fot nu kommer jag dö av smärta". En minut senare kommer en sjuksköterska gåendes i korridoren (inte för att anmärka på vikten hennes, men säg såhär: hade våningen under haft kristallkronor i taket så hade ett taktfast klirr hörts från dem). Jag och mamma ser som i slow motion hur hon närmar sig mitt fälleben. Hon nuddar min fot. Precis på håret nuddar hon den så ingen smärta från min sida men herregud alltså, hade hon gjort en 2 mm mer grov snubbling så hade mitt ben vridits och knät vridits och jag hade vridit mig i smärta.

4. Vi får tid till röntgen. Samma kvinna som ovan kör fram en rullstol. Jag ba "hahahahahahah". Mitt ben går fortfarande inte böja så när vi kör iväg släpar min skosula i marken. Sjuksköterskan säger "Åmeh, lite kan du väl böja benet?!" och ungefär då blir jag förbannad på henne och ba "NEJ, JAG KAN INTE BÖJA BENET ALLS." sedan rullar jag iväg i en högst värdig sorti.

5. Jag blir röntgad. Har aldrig gjort det förut, det var kul! Hade dock velat se bilderna men fick inte det.

6. Vi rullar vidare till akuten. Jag och mamma tar en kopp kaffe i väntrummet.

7. Jag går på toa. När jag kommer ut sitter det jordens vackraste människa bredvid mamma. Han har gröna kläder och presenterar sig som ortopeden. Han berättar att det är ont om plats så vi tar snacket i väntrummet. "Hihihihihihihi okej" säger jag och mamma. Alltså ni förstår inte hur snygg han var.

8. Han kom fram till att jag har överböjliga leder, "8 kriterier av 10 passar in på dig". Han kunde inte undersöka mitt knä där och då för det skulle göra alldeles för ont. Och eftersom jag är skriven i Kalmar kommer den undersökningen göras där om 2-3 veckor.

9. Iallafall. Överböjliga leder + en högt placerad knäskål medför ett ostabilt knä så troligen var det en styck knäskål som tog ett skutt åt fel håll. Nu ska jag gå med kryckor tills det känns okej igen.

10. Frågor på det?

11. Alltså läkaren. Han var så snygg. Höll på att dö när han skakade hand med mig i ett så jävulskt handfast grepp säkert 15 sekunder. Satt där i rullstolen och ba *.*

Åh jeezus alltså. Mitt arma ben. Inte nog med att knät är fucked up och omöjligt att böja, nu har jag dessutom träningsvärk i samtliga muskler efter att ha haltat runt i ett dygn.

Skönt då att Hannes gärna skrev på anställningskontraktet som personlig assistent. Så idag var det han som tog på mig strumporna. Och igår var det han som lyfte upp benet i soffan.

Jag har byggt en liten ställning som gör att jag kan flytta benet utan att använda musklerna. När jag ska resa mig ur sängen drar jag i ett band som sitter fast runt hälen och säger "We're going up" och så lyfter jag benet över sängen ut mot golvet.

Kan alltså inte böja det, kan knappt stödja på det (inte för att det gör ont utan för att det inte håller stabilt sett) och kan framförallt inte belasta det i rörliga situationer. Därför tog det en evighet att få på mig byxorna innan, strumporna ännu längre tid.

Nu ska jag snart packa min väska och ta mig mot stationen. Det blir ju skitfett. Buss troligen. Känns orimligt att cykla.


Hejdå. /konvalescent

Jag har gått igenom en klädpanik extreme edition.

Saker jag ska gör idag: Redigera bilder i en lökig datasal samt sända radio.


ASVIKTIGT VAD JAG HAR PÅ MIG!!!!!1

Därför slutade det hela i svart.