ingenspeciellen

   Wooooo! Sjukt lyckad glidning idag, minst två och en halv meter! Sjukt nöjd.
   Var dessutom vänlig att observera vanten där, så att du kan jämföra längdena liksom.

   Jag har suttit och lekt på hm.com nu i nån timme. Här är ett kääärlekspar jag gjorde. Gjorde även lite feztedition och sånt. Kul. Men blir som en småtjej igen, som klär på sin barbie.

   Idag efter skolan övningskörde jag. Och fyhelvete vilken grej det blev av det då. Först körde vi högerregeln uppe vid Rörstorp och Röda Gården, sen sladdade jag och tvärbromsade på Blomsterlandets parkering. Suckade och hängde läpp för att jag kände mig så dålig trots att mamma menade att det var någon månad sen jag körde sist plus att det var snö överallt. 
   Iallafall, lite senare körde jag på den där smala vägen utanför Bella Italia, jag kom då från Bella mot centrum. Och på vänster sida stod det flera parkerade bilar, inte på min sida - alltså - jag har företräde. MEN ICKE DÅ. När jag nästan är jämsides med den första av tre parkerade bilar så kör det plötsligt fram en kärring i den andra filen som inte inser att det är hon som ska stanna. Jämte henne finns det dock en lucka som hon försöker klämma in sig i lite, men det går inte så mycket för där står en cyklistjävel och glor. Så där står jag och väntar på att hon ska göra något medan hon fattar nada och väntar på att jag ska göra något (typ backa) trots att jag har FUCKING FÖRETRÄDE. Den arma kvinnan tänker att hennes enda utväg är att klämma sig emellan mig och den parkerade bilen, vilket hon gör med tre centimeters marginal. Och efter henne kommer två andra helvetestrafikanter och tränger sig förbi. Den fjärde bilen, som är en skåpbil, har äntligen fattat att hindret är på deras sida, så han har snällt stannat så att jag kan komma förbi. Eller ja, jag hade kommit förbi om inte en ny ÄCKELcyklist ställer sig mitt i vägbanan framför mig och glor igen. Jag står alltså stilla igen med en skåpbil som flexar med hellyset och en cyklist som står mitt i vägen. Ungefär här brister jag fattningen och faller i gråt. Mamma svär åt cyklisterna och ja.
   Fyfan vilken pärs. 
   Efter en stund släpar cyklisten sig iväg och jag kan köra hem.



   Jag såg ut såhär.

   Min lille bror har alltid ett monotomt tonläge, han har väldigt ofta illröda läppar. Han har nästintill alltid mörka ringar under ögonen. Han gråter minst två gånger i veckan. När jag kommer med bussen på tisdagar väntar han på mig så att vi kan gå hem tillsammans.
   När han sitter och läser Kalle Anka eller kollar på TV brukar jag ställa mig i hans ögonvrå och dansa skittöntigt så att han tillslut börjar flina även fast han egentligen inte vill, han vill ju inte gärna uppmuntra min töntighet. 
   Iallafall, fin pojk det där.

Fredag
   Jag, Sweet Miss H, Angela och MatH dejtade varandra på SuSHI BAR (de heter så enligt loggan) i Värnamo. Sushi är inte riktigt min grej, men de hade redigt goda kycklingspett. Kvällen avslutades med efterrätt på McDo, det eviga McDo.

Lördag
   Ni vet när man var liten, typ lågstadiet/mellanstadiet, då kunde man dela upp killarna i olika grupper. De som alltid spelade fotboll, de som var ombytliga och lirade bollen i rutan eller dunkgömme eller krig eller något annat och de som alltid grävde i sandlådan/snön. Denna dag förbyttes Ellen 17 snart 18 år till lillkillen som leker frenetiskt i snön. Det var jag och Hannes som intog gårdens största snödriva och "gjorde den osäker". Vi grävde (med svetten flygande) (och för mig med krampen begynnande i höfter) fram två tunnlar till katten bara för att vi älskar honom så. Vi jobbade med ett tiokilos järnspett (mycket svårt att hantera, det föll på min lott), en hockeyklubba och en kofot. 
   Efter ett tag kom även mamma och ville vara med. Hon var lite tuffare än oss och tog därför en spade. Detta resulterade i två tunnlar stor nog för en människa. Så där kröp jag och Hannes sen, mamma också någon gång. Sen koma Bella och vi ville att hon skulle krypa också, hon verkade dock ha någon form av cellskräck så hon pallade inte trycket. Hon sprang över snöhögen istället och höll på att förstöra allting.
   På kvällen skulle vi spela Alfapet med namn, alltså man fick bara lägga egennamn som Otto, Ikea och Lycksele. Detta var skitsvårt. Mamma vann. Jag kom tvåa trots att jag hade lagt GIT två gånger. Vi kollade på Robinson också, vilken skit han är, den där Jimmy F. Och varför visade hon Sanna bröstet? Eller okej, klart det kan bli så när man tar på sig bikinin men varför ha med det klippet?

Söndag
   Jag ställde klockan på 11, kollade på skidskytte. Gick ut och lekte i snön och grävde ännu en tunnel tillsammans med brodern. Katten var idag helt överlycklig över sina tunnlar, de blev väl använda.
   Sen gick jag in och duschade, jobbade med projektarbetet, kollade på herrarnas final i Tour de Ski, åt kebabmiddag och sen var det väl nu ungefär.
   Nu ska jag se om man kanske kan plugga lite svenska innan Amazing Race börjar klockan 19.

hej med er!

   Nu blir det lite dumt här för det som detta inlägg skulle handla om skrev jag just på facebook, i en status. Att jag och Chris Martin just har städat mitt rum och att den dagen klädhögen tackar för sig, det är den dagen man blir vuxen. Jag kan inte fatta hur det ska gå till dock, hur man ska orka plocka undan kläder efter varje dag. Fast jag fattar ännu mindre nu när jag tänker efter hur det kan komma sig att man inte orkar. Det är ju egentligen konstigare. 
   Men så är det iallafall. Jag får enorma klädhögar på en vecka.
   Och så har jag två växter som båda är inne i en vinterdepression så de tappar sjukt mycket blad.
   Och så har jag ett par mjukisbyxor som sprider noppor.

hejdå, nu är det glee

   Är just hemkommen från Växjö och är fortfarande halvlyrisk efter denna film. Jag vet att youtuberutan är för stor för bloggen men skitsamma, trailern ska in för jag får rysningar på låren av den.