ingenspeciellen

Det är katastrof runt mitt huvud. Duschade här hemhemma innan. Mamma hade nytt schampoo från Aussie. Jag tog rejält.

Och nu!

Mitt hår går knappt att ta i ty det är så mjukt att det flyger iväg från fingrarna. Jag ser numer EXAKT ut som Sunes mamma Karin. Särskilt eftersom jag fönade det innan så att det råkade böja sig inåt. YEEES.




Tidigare idag var vi i stan, jag, mamma och pappa. Jag gav bort personal shopping session till pappa i julklapp så den var det dags för. Efter åttatusen provade jeans köpte han ett par från JC med häng på, haha.

EVERYBODY GET UP SINGING!
Eller: everybody getups oh yeah - som jag sjöng för cirka tre år sedan.

Jag har nyss varit på sjukgymnastiken. Idag fick jag göra allt själv, utan min mästares vakande öga. Pumpade på lite extra i en av maskinerna så lillbenet darrade likt en abstinenshand. Blev trött och fick blodsockerfall. TUR DÅ att man är så förberedd att man packat ned två skinkmackor i väskan. Satt helt ensam i skolans cafeteria och åt dem. Tänkte att jag kunde låtsasgreja med mobilen samtidigt men NEJ vissa har ju ingen mobbe = satt där och bara åt macka som ett retard. 

Sedan gick jag till en datasal och där är jag nu. 


Vi har tenta om 30 minuter. Jag har knappt övat någonting för jag tappade bort mitt anteckningsblock i måndags. 




Happy go lucky me klockan 15 ska jag åka till Värnamo/Hångeeeh. 

Det är torsdagen den 12 mars 1992 och klockan är 16:21. På sjukhuset i staden Värnamo ser jag ljuset för första gången. Jag vet inte om det var en härlig upplevelse eller inte, men den måste ju varit tämligen omtumlande. Efter några spännande dagar på BB upptäckte man att jag hade blåsljud på hjärtat. Så efter några spännande dagar kom några jättespännande dagar på sjukhuset i Jönköping. Sedan gick det över och jag har inte haft mer problem med det, tackar som frågar. De första två åren spenderade jag mestadels hemma på vår gård. Lekte i sandlådan, gungade, skrek, lekte med klossar och ja, lallade runt. Har inga större minnen från denna tid.

 

Vid två års ålder började jag förskolan. Det var goda tider. Mina fröknar hette Ann-Louise, Ann-Marie, Sofie, Hippe och så vidare. Det är ju mindre viktigt. Vad som är mer viktigt är exempelvis följande minne.

 

Jag är cirka fyra år gammal och det är lunchdags på Hånger Förskola, avdelning Hönan. Jag sitter bredvid mina kamrater och hetsar för att få mat snabbare. Någon ramsa ljuder säkerligen från våra mjölktandsglesa munnar. För att öka oväsendet har jag tagit upp besticken i händerna och slår dem i bordet med skaften. Olyckligt nog råkar fröken Karin gå alldeles för nära mina våldsamma händer och får därmed min gaffels spetsar i rumpan när jag ska ta sats till nästa hugg. Karin blir förbannad. Hon blir så fruktansvärt arg på mig. Jag kan än i dag känna den frätande ilskan i hennes blick som naglar sig fast i min.

 

Denna händelse har medfört att jag känner en skarp känsla av olust gentemot kvinnor med rakt, grått hår klippt i page. Ty detta hade Karin.

 

Nästa avgörande händelse i min förskolekarriär utspelar sig på utegården. Jag är fem år gammal och inser för första gången i mitt liv att alla kompisar inte är fem år gamla. Framför mig står ett långbord uppdukat med alla läckerheter en femåring kan önska. Glass, maränger, cola, fanta, chokladsås, rån, mer glass och kanske även utsökt grädde. Bordet är även dukat med festliga papperstallrikar, färgglada servetter och vackra serpentiner. Plötsligt öppnas dörren in till förskolan. Ut tågar alla mina kompisar med glädje i ögonen. Lydigt tar de plats vid festbordet och ser med lysande blickar på kalaset. Min blick lyser också. Efter barnen kommer två fröknar. De ställer sig vid varsin bordsände och tystar barnen.

- Alla ni barn är ju sex år. Och är man sex år så är man ju lite för stor för dagis. Eller hur?

Alla barn skriker JAAA i kör. Jag förstår inte riktigt. Kan man bli för stor för att gå i förskolan?

 

- För ni ska ju börja skolan efter sommarlovet, så stora är ju ni. Och i dag ska vi ha avslutningsfest på dagis för ni stora barn.

 

Barnen jublar återigen och avslutningsfesten är igång. Fem meter bort sitter jag på sandlådekanten med en Piggelin i näven. Jag är fem år gammal och det är ett år för lite.

 

Och min blick lyser inte längre.

Nu har jag haft kalla händer i fyra dygn. Googlar det och inser att jag har hjärnhinneinflammation. JAHA det var det livet nu kommer jag dö bara sådär hejdå alla det var gött att känna er.

Idag stod jag bredvid två personer på stationen. Den ena var sinnebilden av en kattkvinna. Långt och stripigt hår, den största fleecejackan jag någonsin sett (välfylld) och ingen haka. Den andra var en så grå man att jag inte minns hur han såg ut. I alla fall. Kvinnan sa:
- Näe, man har ju vatt och gjort stan osäker du vet. Gått till Arbetsförmedlingen och sånt.



Jag vände mig om, gav henne kardan och ba I KNOW WHAT YA MEAN SISTAH!

Alltså: HAHAHAHAHA.

Jag tror jag har haft den bästa helgen någonsin på detta ställe. Har sällan skrattat så mycket eller varit med om så otippade grejer.

I fredags var vi på en sjuk hemmafest där den ena blev mer dyngrak än den andra. Allas hjärtan råkade öppna sig och mental pictures flödade när det plötsligt blev privatsnack.

I går var det inflyttningsfest i huset bredvid mitt. Tänkte stanna där hela kvällen eftersom det är snöstorm och köldkaoz ute. Men nejdå. Istället befinner jag mig på O'learys dansgolv mitt i ett slagsmål, får en rosa drink i håret och på tröjan och ett slag i huvudet, min mobil blir stulen men jag kan inte sluuuta skratta.






Mår så bra.


+går inte på droger

Mamma: Men stackars Marie då. Vilken miss!
Jag: Det var väl ganska väntat.


Anledningen: se på hennes kläder. Inte fan vinner man röster och sympatier på en sådan outfit. Brudarna blir ilskna, kvinnorna ännu ilsknare, kidsen tycker det är tight och fult, killarna och männen röstar inte.

Vilka dagar jag har alltså. Guldlysande och skimrande. Den senaste veckan har jag gjort detta hela tiden:

• Varit i skolan och producerat radio. Säger sig självt - är det skolarbete eller helhjärtat nöje? Denna vecka har jag sänt 5 timmar. Jodå.

• Gått. Det har snöat nästan konstant i tre dygn nu = svårt att ta biken. Därför går jag överallt och hela tiden. Så jävla mediterande att mitt sinne är glasklart 24/7.

• Krälat i soffan i allmäna TV-rummet. Alla borde bo i korridor någon gång i sitt liv. Vilket häng. Det enda jag gör när jag är inne på mitt egna rum är att sova och toaletta.

• Tränat på sjukgymnastiken. Haha. Igår var jag så tidig att det bara var jag och 4 sjukgymnaster inne på gymmet. Mellan dem pågick en diskussion om vems byxor som var skrynkligast.

• ... och inget mer. Eller jo: festar. Och tackar gud över att ingen i umgänget lägger upp bilder på facebook.

OJ OJ OJ, det är så kallt här. 7 minus och mina fönster pallar inte trycket. Saknar hälften av hasparna och det blåser vindbyar härinne. Vindbyar med köldgrader!

Dock har jag inte elementen på högsta värmen.

Nänä, vissa har ju tvångstankar så eftersom jag vet att det ska bli ännu kallare i helgen så spar vi på krutet. Hold your horsez.






Nu tänkte jag ta på mig alla kläder jag har och gå ut och leka katastrof. Ni vet, vilse i skogen, asmycket snö, ropa HJÄLP och sedan känna oövervinnerlig glädje när man återvänder till civilasitionen.

Detta om detta hejdå.

Efter hemkomsten från London tänkte jag att fortsättningen på januari ska vara vit. Följaktligen har mitt liv aldrig genomgått en sådan svart månad.
Varje helg. Dubbelhelgg. Onsdagar. Tisdag och även en måndag. Helt sjukt.
I lördags hade jag verkligen inte tänkt dricka. Så sent som 21 satt vi i soffan och ba näääe sängen nästa kanske. Mot alla odds hamnar vi både på Sjösjukan och O'learys. Hemma halv fyra tjohej.

Inte okej av mig.




...







... Men eftersom januari tog slut igår så kör vi på dubbelhelg igen. Denna gång med gott samvete.

Förra veckan skulle jag premiärse Äkta Människor på svtplay.

Igår skulle jag se avsnitt 2. Insåg då att det avsnitt jag såg förra veckan var avsnitt 2. Hade missat avsnitt 1.

Såg iallafall 1 igår. Ska se 3 nu.

Vi hördes inte i går kväll, hörrni. Jag kom inte hem från skolan förrän runt 21 och då var jag fortfarande skitupptagen.

Vid 18 sände vi Heta Listan i studentradion och vid 19 var det en lucka i tablån så vi fick spontansända en timme till. Efter det tog vi en bärtz på kontoret och sen bikade jag hem fort som fan, med ett stopp på Maxi för att köpa kycklingfiléer. Så när klockan var cirka 21 och jag kom hem ställde jag mig framför spisen och gjorde en gudomlig wook. Åt den och somnade.

I dag försov jag mig kraftigt. Snoozade 70 minuter i stället för avsedda 30. GÖÖÖTT kände jag då. 3 minuter sen sladdade jag in på sjukgymnastikens cykelparkering. Körde en hård session därinne. Kul kuriosa förresten: jag kör alltid samma tid 07:30 vilket innebär att jag och städerskan alltid är ensamma i omklädningsrummet när jag ska duscha.

AA och sedan var jag i skolan. Lallade runt i strumpor och hälsade på de andra redaktionerna i klassen. Övade lite avor och påor. Lämnade bygget efter lunch.

Vidare mot en affärgrej typ fast med ortopedkunskaper. Provade ut ett knäskydd.

Hem igen DÖDSTRÖTT. Har duschat 20 minuter och sedan legat i sängen hela eftermiddagen. Ska fortsätta i samma anda.

Tjabaaaa.

Idag jobbar vi med radioproduktion hele dagen. Så vi hörs i afton!

Och PS jag sänder radio ikväll klockan 18-19 på radioshore.se.

 

Igårkväll innan jag somnade tänkte jag på följande:

Vem har varit statist flest gånger?

Såg ett youtubeklipp framför mig med ihopklipp från tiotals filmer där en och samma tjomme syntes som statist i bakgrunden.

Men så fanns det inget sådant klipp på youtube.



Tråkigt när ens supermind överträffar youtube.

Ju mer saker jag gör under dagarna desto mindre saker har jag att skriva om. Varför? För att jag slutar tänka så intelligent och delvärt som jag annars gör. Blir maskin och ba *lever i stunden*.

Så ja.

Idag har jag varit hos sjukgymnastiken, redigerat radio i 5 timmar och sedan sovit 1.
Fortsättningen av dagen blir påklädning, redaktionssköj med Hej Kalmar!, förfest hos Nichy och sedan

Ska nu göra reklam för mig själv.

Här kan ni läsa en krönika jag skrivit.

Och när ni ändå läst den ska ni klicka på "gilla" så kommer jag att känna mig glad och viktig.

Idag har jag gjort två jätteviktiga saker. För det första så var min tvålpump så enormt jävla ful att jag idag SLÄNGDE den och köpte en ny. En fin.

För det andra så gjorde jag en grej man egentligen inte får göra. TVÄTTADE EFTER 20:00!! Var tvungen eftersom mina gympadojjer luktar död och helvetesgap. Skulle jag tvätta på tillåten tid i morgon skulle de säkert inte hinna torka innan sjukgympan på fredag.

Sammanfattat: en produktiv dag!

07:20 Stiger in på sjukgymnastiken

07:22 Min mobil ringer, dolt nummer. "Hej, det är från sjukgymnastiken. Din tid är inställd på grund av sjukdom idag." så jag ba "Fast... Jag är redan är. Så jag kör väl lite själv."

07:29 Kliver på en cykel och kör 15 hårda minuter

07:44 Går in i gymrummet och ba TJENA!! till alla gubbar 55+. De två saker jag kan använda är upptagna, sätter mig på en maskin och chillar.

07:50 Maskin ledig.

07:51 BAAAAAMMMM låter det när jag med fumliga händer ställer in maskinen. Rundgång i samtliga hörapparater i lokalen.

07:53 VafaN nu då? Varje maskintag jag gör klingar någon slags bjällra högt i hela lokalen! Något sitter löst och kallar till sig en jävulsk uppmärksamhet.

08:12 Går till cykelrummet igen. Väljer cykel i ett ensamt hörn.

08:13 En jämnårig kille blir av sin sjukgymnast placerad på cykeln bredvid min. Tight. Ashärlig stämning mellan oss två cyklister.

08:22 Mot omklädningsrummet.

Tjena sidbena.

Vad gör ni? Hur mår ni?

Jag var i skolan från 10 till 20. Först föreläsning och sedan radioredigering och sedan sändning. Första Heta Listan med moi och Elin. Det gick... Finner inte rätt ord. Bra. Det gick bra. Svårhittat ord. Men det gick bra.

Såhär COOLT var det inne i studion:

Idag har det snöat och varit minusgrader i staden. Jag blev därför inte förvånad men likväl ASARG när mitt cykellås var fastfruset och därmed mission impossible att öppna när jag skulle dra hemåt vid 20:10. Så jag fick gå hem. Det var tråkigt.

 

Nu är jag fruktansvärt trött. Ska bara göra mina knäövningar sedan ska jag bädda ned min kropp i sängen.

Jag är så känslosam idag. Vill bara samla ihop alla mina vänner och skydda er från allt ont i denna värld, från kissnödighet till malariamedeciner.

 

Och sandet blev till guld med er ♥